Information om batterier och ackumulatorer

De batterier som inte går att ladda om kallas för engångsbatterier ("primärbatterier") och kan till skillnad från ackumulatorer ej laddas om när de är förbrukade. Förbrukade batterier klassas i Sverige som farligt avfall och uttjänade batterier ska därför inte slängas bland hushållssoporna, utan samlas in enligt kommunens bestämmelser.

Olika typer av batterier
Batterityp	Pluspol	Minuspol	Elektrolyt	Spänning	Drifttid i timmar vid normal last	Speciell egenskap
Brunstensbatteri	Mangandioxid	Zink	Salmiak	1,5 V	10	Miljövänligt
Alkaliskt batteri	Mangandioxid	Zink	Kalium- hydroxid	1,5 V	45	Större ström och kapacitet
Silveroxid- batteri	Silveroxid	Zink	Kalium- hydroxid	1,55 V	75	Konstant spänning tills det är urladdat
Kvicksilver- batteri	Kvicksilveroxid	Zink	Kalium- hydroxid	1,35 V	85
Litiumbatteri	Litium	Varierar	Varierar	3 V	45	Hög energitäthet
Zink-luftbatteri	Syre eller luft	Zinkpulver	Kalium- hydroxid	1,5 V	80	Ingen självurladdning, miljövänligt

 

En elektrisk ackumulator är en kemisk spänningskälla som går att återställa, d.v.s. laddas om. Denna typ av batterier kallas även för sekundära batterier. Namnet kommer av att elektriciteten i ackumulatorn kommer från en annan energikälla, d.v.s. sekundärt.
Även när ackumulatorn avger ström, förbrukas polmaterialens kemiska ämnen men på ett sådant sätt att reaktionen även i praktiken är reversibel. Till skillnad från ett engångsbatteri kan ackumulatorns poler kemiska sammansättning återställas genom att man kopplar en yttre spänningskälla till polerna. Då laddas ackumulatorn och när polerna är återställda är ackumulatorn laddad.
Vanligen medför de kemiska reaktionerna att varje sekvens urladdning-laddning är förenad med viss materialtransport. Detta i kombination med att åtminstone någon av de kemiska föreningarna vid ackumulatorns poler, antingen i laddat eller oladdat tillstånd, har dålig elektrisk ledningsförmåga eller kemisk löslighet gör att ackumulatorer har begränsad livsläng: Varje gång ackumulatorn urladdas kan den efter ny laddning återfå bara nästan samma kapacitet som före urladdningen. Trots över 200 år av intensivt utvecklingsarbete är detta problem ännu olöst och är något som begränsar bland annat användningen av elbilar.
I samband med olämplig laddning, ibland även i samband med självurladdning, händer att elektrolyten sönderdelas och med tiden förbrukas.
Lagring av Energi börjar bli en intressant lösning, både ekonomiskt och ur miljösynpunkt, tekniken utvecklas fort, och forskningsinsatserna ökar i antal.
I Sverige genereras det ett nettoöverskott av energi, räknat på årsbasis, dock har vi ett underskott under vintern när det är som kallast, och vi tvingas därmed att importera el, som sällan är den renaste.
Skulle vi däremot kunna lagra all den energi, som vi exporterar till andra länder under sommarmånaderna, samt ta tillvara på all spillenergi, skulle vi inte behöva importera, utan snarare exportera el året om.

Det pågår mycket intressant forskning för tillfället, och det finns redan många olika metoder att lagra energi, som till exempel: högeffektiva batterier, vätgas/bränsleceller, svänghjul, supraledande magnetiska energilager, superkondensatorer, pumpkraft osv.
Men så länge vi har kärnkraft, och ett väldigt ineffektivt energiutnyttjande, kommer investeringarna att gå trögt.